En orädd liten valp

Nu har Melker varit hos oss ca en vecka och han har redan satt stora avtryck. Avtryck dels i ren kärlek, för vem blir inte kär i sin egen valp. 🥰 Men det är klart, det finns ju stunder, t.ex. när han kvart över fem på morgonen tycker att det är dags att kliva upp, då kanske det inte är ren kärlek😴 men nästan.

Min önskan när jag pratade valp med uppfödaren var att jag önskade en orädd krabat som inte bangar för äventyr. Hon gjorde ett bra val för Melker är verkligen orädd. Inte dumdristigt orädd mer åt det självsäkra hållet. I flera filmer har vi visat tillfällen då vi miljötränat olika platser och utmaningar. Ingen utmaning har än så länge backat för.

När vi möter andra hundar är han så där lagomt intresserad, betraktar gärna lite tufft och självsäkert på håll, Under första veckan har han skällt en gång och det var på just en annan hund som skällde på honom. 😏

Som bilden visar så har han lagt sig på papperssopsäcken för att vila lite. Jag trodde att detta med denna prassliga sopsäck skulle föregås av en hel del motivation och träning men icke. Kastade in några godbitar och pang så var han inne i säcken. Senare gick han själv in med leksak dit och lekte, och sedan tog ha som sagt var sig en tupplur på säcken.

Jag är mycket noggrann med att upptäckte och träning ska varvas med vila och avslappning, något som han har i sig redan. Vila är en paradgren för Melker.