Tjurig i koppel

I en film som lades in för ett tag sedan kunde du se att Melker krupit ur sin sele när han fick en chans. Att man kommer ur selen är inte så konstigt om man backar och trixar lite så går det.

Tyvärr uppvisas samma "rymmarbetende" när vi ska gå på promenader i koppel. Är man en schnauzer så innebär det INTE automatiskt att man vill gå åt samma håll som sin människa. Nope! 😒

Norton, vår förra hund som var en mellanschnauzer, hade samma tendens. Han ville icke gå i koppel. Jo, självklart har jag lockat med godis, leksak, varit rolig etc. Allt för att få med dem på en promenad i koppel. Ganska snabbt genomskådade de bägge konceptet med att följa med fint nåt steg, få en godis och sedan sätta sig på tvären igen. Frustrerande är bara förnamnet.

Med Norton fick jag efter ett tag nog och tog ett beslut. Han hade två val, sitta kvar och bli dragen i kopplet eller gå med frivilligt. Norton valde det första och satt kvar vilket gjorde att jag drog honom i kopplet i kanske 10 meter, efter det började han gå och sen den dagen var koppelgående aldrig ett problem mer. Jag förtydligar, innan jag tog beslutet att "dra" honom så hade jag försökt en hel del. Kanske inte allt, men mycket.

Nu står jag inför samma utmaning. Denna gång har jag varit förberedd, köpt en bra sele, laddat med riktigt goda saker att locka med samt har en älsklingshandske i snöre som han får jaga. Med godis så går han tills han fått det och sedan sätter han sig. Men handsken så jagar han den och om jag drar den framåt när han har den i munnen så "går" vi framåt, kanske inte riktigt så som jag tänkt mig. 😩

Det här med att sätta sig på tvären på promenaden är när vi lämnar gården och en bit efter det. På vägen hem är det tvärtom, så då kan man ju i alla fall trösta sig med att han trivs hemma.

Nåja, för ett tag sedan så tog jag beslutet igen att Melker denna gång fick två val - åk eller gå!

Vad han valde? Åk såklart, vad annars. 🤪

Då återstår ju frågan om det funkar. JA!!! Idag kändes det som om Melker kapitulerade och valde GÅ istället. När han då gick med mig frivilligt fick han godis och bus och det verkade han uppskatta stort för svansen svingades glatt när han stolt gick vid min sida.

Nu kanske du tänker att jag i början borde väntat med att ge beröm/godis tills han gick fint och inte locka. Ja, det var min plan med han är en schnauzer och då går man inte alltid som husse vill. Han satt bara still och lite drag i kopplet gav bara en dragkamp. När jag lockade så kom han, en bit och sedan stopp.

Men, just nu verkar det som att det står 1-0 till mig, i alla fall rörande koppelgående.