Hjärnan försöker bearbeta detta med GDPR, dvs nya dataskyddsförordningen som börjar gälla den 25 maj 2018. Som fotograf ställer det till med en hel del. Kortfattat så behöver jag ha ett samtyckesavtal med alla personer som jag fotograferar för att få behandla och lagra deras bilder. Låter kanske inte så svårt men tänk dig in på ett event, säg bröllop. Kanske inte läge att gå runt och be 87 gäster skriva på ett samtyckesavtal. Det räcker nämligen inte med ett muntligt avtal eftersom jag som fotograf då får svårt att bevisa samtycket.
Inom nåt år så finns det säkert riktlinjer för hur detta skall funka men tills dess gäller det att finna lösningar. Jag kommer vid fotograferingar av personer, t.ex. personalfotograferingar, be dem hålla upp samtyckesavtalet där alla uppgifter framgår och fotografera dem och sedan räcka över visitkortet som visas på bilden. Då har jag avtalet sparat med bilderna och det känns bra. Annars uppstår ju ett nytt register att hålla reda på.
Men, i grund och botten, så handlar det om sunt förnuft. Jag vill ju ha nöjda kunder och så som GDPR skall fungera har jag alltid arbetat, förutom att haft allt skriftligt.
